He gick en rysning i kroppen då man i da steg ut genom ytterdörrn. Kyla! De ha man int upplevt på år å dar. Ok, de där me år va väl litet att ta i, men länge sen e de. Men den här kylan kändes annorlunda. He gick liksom djupare in i benmärgen på nåt vis. Va kan he bero på? En fråga ja grubbla över hela moron tills jag såg kuddona trivas ute i kölden. Då sa de liksom klick i övre kontoret, "Sesam! Jag har funnit det!". He e ju en motreaktion mot den långa varma sommaren! He e liksom lite Ying och Yang!
He e me stor värme man tänker opa den fina somarn. Men samtidigt va he nog ibland en aaning för heit. Alltså om man blir å ta bort långkalischerna på midsomarn, då är det för heit helt enkelt! Ibland, då he va fö sveittot, så fatta man nog också liksom bäter världens misär. Ja tror att en hel del me krig å sånt sku int vara om de int sku va så heit hela tiden.
Ta nu ti exempel Colombia. Dii har dom ju visst en hel del me problem me knark å sånt. Å he skjuts å dödas. Men va kan man? Då he e heit både opa dan å natten, så när ska man sova rikit? Å utan sömn blir man ju på fittit humör å så e he lätt att ta ti knytnävana! (Ni som känner me veit hu he gick i grillkön utanför Seurahovi ett par år tibaka, då ja had vaka tre näter i följd då ena kuddan kalva trillingar)
Men he e skönt att he finns fina rara flickor som Shakiran. Hon e ju från Colombia å veit va misär e! He märks att hon å haft svårt ti sova i Colombias hita, å så ha hon så kiva fått fram i sin sång ti bollsparkartävlingarna i somar. He e en sång ja brukar gnola i traktorn fö me sjölv. "Vaka! Vaka! De gör de i Afrikka!". Å tänker på alla di där undernärda barnen i hitan i Afrika. Nu har vi de bra i Finland trots allt!
Å me följande ord vill jag avsluta mitt första inlägg i blogosvären: "Älska din nästa så som kuddona älskar kölden efter en heit somar!"
Vördnadsfullt,
Greger fån Borgå
Ps. Ja ska i ett senare inlägg liite berät mer om vafö ja ha börja å blogga. Ha föstått att he liksom hör till kostymen att göra så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar