Skåttdaan å friiande

Ja säär nu redan i föörveeg så at int nåån jör bårt se i mårån. He e riki onöödåt at friia ti me. He bliir int någå tjooltyyger. Å kvafö he tå? Nå ja e int als leedi. Men flickven hon heetär Masey. Masey Fergussån. Aj nääi säär ja.

Å när i nu liver i deessa jämliikheitens tiider, så kund man ju jöra så at man sku vend opa steekpannån. At he sku va bisin såm sku få friia. Å sku gumån sej nää, så sku hon få tjööp ein mootårsååg ellär någå heimelektroniik. Aj nääi he sku va kiva!

Fast. När ja liite meir tenkär opa te häär. He kan ju gaa rikit åt skoogin å! Ja meinar. Däär staar man utaanföör skyltfönstre ti elektroniikaffärn å tråånar eftär ein 48 tummare me HD å inbyggi WLAN å hårdskkivå å PIP å textteeve me minne fö 3500 siidår, LCD baketstråålning, T2 moottagare. Å så gaar man å ringer opa granngummåns dörr. Å fråågar. "Aj höörtu, sku tu vil jift te me me?" Å så sku hon sej "kvafö ha tu int frååga tiidigare? He klaart ja vil!"

Så he sku noo blii liite långer nesa man sku ha efter he. I stelle fö ha ein fiiner teevee me alla finesser tåm täär japaneesena ha hitta opa, så haar man eit liivslångt liidande framföör se. Aj nääi. Ja troor at ja int als stiiger åp fråån sengin i daa, så he int skeer någå öödesdiiger å fataala misstaag!

Vi siis i mars tå!

Aj nääi!